Metod

Här förklaras hur granskningen går till: källkritik, intervjuer och analys av offentliga dokument för att ge läsaren ett gediget underlag.

Granskningens syfte och tillvägagångssätt

Granskningen syftar till att ge en strukturerad genomgång av hur källkritik, intervjuer och analys av offentliga dokument används för att bygga ett underlag. Den är en metod för att sammanställa och värdera information, utan att fastställa orsakssamband eller utfall. Politisk Granskning tillämpar dessa principer för att läsaren ska kunna följa och själv bedöma materialet.

Granskningsprocessens fyra steg

  • 01

    Identifiering av frågeställning

    Utifrån SVT2-intervjun och debatten preciseras centrala frågor om finanspolitik och mediehantering.

  • 02

    Insamling och källkritisk värdering

    Material samlas in och bedöms systematiskt med fokus på trovärdighet, relevans och oberoende.

  • 03

    Genomförande av intervjuer

    Intervjuer med berörda parter genomförs för att belysa olika perspektiv på skeendet.

  • 04

    Analys och sammanställning

    Offentliga dokument analyseras och underlaget sammanställs för en nyanserad helhetsbild.

Close-up of a person reviewing documents with a pen at a modern office desk.

Metoder för granskning

Politisk Granskning arbetar med att granska politiska skeenden och medierapportering. Arbetet utgår från metoderna källkritik, intervjuer och dokumentanalys. Källkritiken innebär att noggrant värdera ursprung, trovärdighet och eventuella beroenden hos de källor som används. Intervjuer genomförs för att samla in förstahandsinformation och perspektiv. Dokumentanalysen omfattar granskning av offentliga handlingar och uttalanden. Syftet är att tillhandahålla ett underlag för läsarens egen analys, utan att ta ställning eller utlova specifika slutsatser. Verksamheten är inriktad på transparens och noggrannhet i hanteringen av källor, och redovisar öppet vilka metoder som tillämpas.

Vanliga frågor om granskningsmetoderna

  • 1Hur bedömer ni vilka källor som är tillförlitliga?
    Vi värderar källors närhet till händelsen, deras dokumentation och eventuella egenintressen. Källor med direkt insyn ges större tyngd, men vi redovisar alltid osäkerheter och alternativa tolkningar.
  • 2Hur går en intervju till i er granskning?
    Intervjuer genomförs med öppna frågor och utan påverkan. Vi dokumenterar samtalet noggrant och ger den intervjuade möjlighet att korrigera fakta. Urvalet av intervjupersoner baseras på relevans för ämnet.
  • 3Hur analyserar ni offentliga dokument?
    Vi läser dokumenten systematiskt och jämför dem med andra källor. Vi noterar avsändare, datum och sammanhang. Tolkningen kan variera beroende på vilket material som finns tillgängligt.
  • 4Varför kan tolkningarna skilja sig åt?
    Granskningen bygger på tillgängligt material, som kan vara ofullständigt eller tvetydigt. Olika läsningar är därför möjliga, och vi redovisar öppet de antaganden som görs.
  • 5Vilken roll spelar SVT2 och namnen ni nämner?
    SVT2 och personer som Elisabeth Svantesson och Robert Aschberg förekommer i materialet som granskas. Vi beskriver deras roller utan att ta ställning och hänvisar till offentliga källor.